KRÖNIKA: "ett oss som aldrig funnits"

Det var en varm sommarkväll mitt i juli. Efter en natt full av bravader var klockan tillräckligt mycket för staden att börja vakna till liv. Det som var slutet av våran kväll var för andra början på en ny dag. Solen som höll på att gå upp lös som på ett magiskt sätt, sådär som den bara kan lysa på sommaren och strålarna värmde våra lättklädda kroppar.

Tillsammans med mina vänner varndrade vi längs avenyn. Det härliga ljudet av klackar som slår mot asfalt fyllde staden och lite här och var stod kärleksfulla par som äntligen mött upp varandra efter natten, redo att gå hem tillsammans.

*Pling*

Min mobil surrar till och jag låser snabbt upp telefonen. Till min besvikelse är det ett sms från en av killarna jag träffat under kvällen. "ska vi inte ta och ses en stund?". Jag läser sms:et men stänger snabbt ner det. Jag hade hoppats att det var du.

Även fast lyckan är brutal och skratten högre än någonsin känner jag mig som bortkopplad. Mina tankar faller på dig, hur mycket jag än försöker trycka bort dom. När mina kompisar frågar vad som är fel förnekar jag mitt sorgsna hjärta och gör allt för att dölja det som skriker inom mig.

Jag vill ha dig.

Alkoholen pulserade fortfarande i blodet och varje beslut kunde bli ett misstag. Jag var rädd att förlora dig, fastän du inte var min. Hela kvällen hade mina tankar lagts på dig. Allt jag ville var att känna dina läppar emot mina en gång till. Det jag fick uppleva med dig den där natten för två månader sedan spolades tillbaka gång på gång och hur mycket jag än försökte tränga bort tankar av oss två tillsammans kom minnena tillbaka starkare och mer detaljrika än innan.

Varje gång jag såg någon som kunde varit du hoppade mitt hjärta ur bröstet och placerades på ett felaktigt sätt, ett sätt som skapade oerhörd smärta men också en stor längtan. En längtan efter ett oss, ett oss som aldrig funnits.

Så här går jag på avenyn, med dom bästa tjejerna i världen och ett leende som inte går att växa mer samtidigt som hålet i mitt hjärta gör sig större och större varje gång jag tänker på dig. Jag går här på avenyn och väntar på ett meddelande från dig som aldrig kommer komma.

Gillar

Kommentarer

isabelkensson
isabelkensson,
Åh, alltså SÅ bra skrivet!
nouw.com/isabelkensson