Att leva med hypokondri

Jag har självdiagnostiserat mig med magkatarr. Lite det min hypokondri-sida gör när någonting inte står rätt till. Jag vill liksom ha ett svar på allting och dom brukar säga att Google är din bästa vän. Började få ont i magen innan lunch, men misstänkte att det av en extrem hungerkänsla som var på väg in, det var ju ändå bamba som väntade. Men icke, lunchen slutade med en smärta jag aldrig varit med om förut och ett illamående från en annan värld. Kom hem, sov och efter tuppluren (som var underbar måste jag tillägga) blev det lite bättre och nu kommer smärtan och går. Ber till alla gudar som går att be till att det inte sitter i till imorgon.

Har en så stor respekt för kroppen och allt som kan hända med den. Tror det är anledningen till min hypokondri. Det handlar inte om att jag är rädd för att leva, utan mer om att en liten sak som man skiter i kan bli en stor sak som i slutändan blir någon ännu större. Allt som är fel tar jag på största allvar = alltså googlar till jag får fram värsta tänkbara svar och självdiagnostiserar mig. Någon som har något som helst tips för hur man blir av med fobin/sjukdomen/vad det nu är? Alla tips är välkomna.

Visst är det bra att vara mån om sin kropp och ta ovanligheter på allvar, men det ska inte gå till en överdrift.

Gillar

Kommentarer