Skolan tar kål på mig.

Idag var en bra dag fram till sista lektionen då jag fullständigt bröt ihop och återigen kände för att lägga mig i ett dike och ruttna bort, för det är precis så jag känner när ångesten kickar in. Känslorna vände utan någon vidare förvarning och helt plötsligt stod jag utanför klassrummet med tårar strömmandes ner för kinderna. Ångesten dunkade i kroppen. Jag orkar inte mer. En felsökning efter migration gjorde att bägaren rann över.